Samarbetsövning

I veckan hade jag planerat en lektion i trean efter att vi arbetat mycket med skriftliga räknemetoder och talsorter. Jag var lite orolig för jag visste att lektionen krävde mycket i samarbetsförmåga och jag var osäker på om klassen skulle fixa det, även om jag hade höga förväntningar. Men jag bestämde mig för att testa.

Alltså ... jag gick in i klassrummet. Skrev instruktioner på tavlan.

* Lös problemet
* Räkna ut summan

Krav: Se till att alla har en uppgift.


Efter det hällde jag ut en halvfull plastpåse med låtsaspengar på mattan. Det var en redig hög. Eleverna stod helt ställda innan de började kommunicera. Tre tog ledningen och sa "Vi måste möblera om!" De flyttade runt borden i klassrummet och skapade ett stort bord där alla fick plats runtom. Så började kacklandet. De insåg omedelbart att det inte höll att prata i munnen på varandra. "Vi måste ha en ledare!"

Två förslag ropades ut och eleverna röstade fram. Ledaren tog kommando och delade ut ordet. De kom med förslag om hur de bäst kunde lösa problemet och två huvudförslag togs fram. Röstning skedde och efter det började de räkna. Alla satt verkligen och räknade, delade upp tusenlappar i en hög, hundralappar i en annan. Räknade ihop med skriftliga räknemetoder. När två grupper var klara adderade de sina summor och så vidare. Hela lektionen gick åt och med 35 sekunder till godo levererade gruppen ett svar. Jag var så rörd så jag var tårögd över samarbetet de visade upp.

Magiskt var det.

En fantastisk gåva

Idag var det ett barn som sa till mig:

"Du är den bästa läraren. Det är för att du förklarar bra och du är snäll. Och jag vet att du är sträng för att du bryr dig om oss."

Jag höll på att börja grina.

Vår skola har en tradition av att barnen brukar ta med rosor till skolavslutningen. Det är helt frivilligt naturligtvis, och de väljer själva vilka de vill ge rosor till, om någon. Vissa ger till alla, vissa bara till en speciell. Men oavsett hur många rosor man får så är det en fantastisk känsla. Att stå där och möta det lilla barnet. Det lilla barnet man gör allt för att hjälpa, ibland genom att vända ut och in på sig själv. Så står hen där, med troskyldiga ögon och sträcker upp en ros. Som för att säga att just jag gjort något rätt. Man blir aldrig van ...

Och när man kommer hem och läser de små hemliga lapparna som är gömda i rosorna, de små korten med spretiga bokstäver. Tack för att du lär mig så mycket, jag kommer sakna dig ...

Man vänjer sig aldrig.

Visst är det tufft ibland. Jag har haft en extra tuff vecka nu där man funderar på både det ena och det andra. Det är en riktig bergodalbana i känslor det här yrket. Men att sitta med ett barn som plötsligt förstår, att få en förstulen kram i korridoren, att vara i badhuset och se den som kämpat med simmålen simma en hel längd och titta på en med strålande ögon, att höra en mamma säga att hennes barn för första gången tycker om matte, att stortjuta med en kollega när vi läser en text från ett barn med skrivsvårigheter som äntligen nått fram. När den underbara ungen äntligen förstår klockan. Och när eleven med åtgärdsprogram på åtgärdsprogram säger "Var det bara så lätt!?"

När den där rosen sträcks upp mot en. Och när en människa som nästan är för liten för att ha veckopeng förstår att jag är sträng för att jag bryr mig om dem.

Då grinar jag.

Hur gick skattjakten då?

Det gick bra idag med skattjakten som jag skrev om igår. 

Engagemanget var stort, barnen förstod uppgiften även om jag inledningsvis undrade om instruktionerna var för komplicerade. Samarbetet var enormt, alla grupper lyckades, vissa efter två försök. 

Vid ett misslyckande gjorde de en kraftansträngning och räknade om allt och många diskussioner uppstod om var felet kunde ligga! Jag fick möjlighet att sitta med de barn som hade problem och stötta i olika skriftliga räknemetoder. 

När skatterna hittades ljöd spontanapplåd i klassrummet och barnen hoppade upp och ner av lycka! 

Det jag tog med mig är att alltid ha mycket tydliga instruktioner i början, talen ska verkligen vara lagom svåra för varje barn. Ett barn fick ett för svårt tal, det var en miss från mig. Dessutom blev ljudnivån hög, men det berodde inte på stök utan på ett enormt engagemang. Kommentarerna från barnen var att det var JÄTTEKUL! Vi tränade samarbete, problemlösning, felsökning, kommunikation, procedur och skriftliga räknemetoder. Lyckad lektion! Lycklig lärare. 😄

Skattjakt

I morgon ska jag testa på en ny uppgift, en skattjakt!

Eleverna är indelade i 5 grupper. Varje elev får ett eget subtraktionstal, till exempel 200-189, 176-54 etc. De räknar ut sitt eget tal och dubbelkollar kompisen. Därpå adderar barnen i gruppen sina svar och får en slutsumma.

Efter det ska de lista ut mönstret på brädet ovan, en tvåhundraruta, knacka upp rätt sten och om de räknat rätt kommer de att hitta en diamant under stenen.

En typisk uppgift där jag skapar och använder Minecraft som färdighetsträning, men det är som inspiration och startskott för dem att göra motsvarande banor till varandra, för räkna, det får man.

Själva skattjakten tog inte lång tid att bygga. Mina två pojkar loggade in och byggde banan tillsammans med mig, vi satt väl en halvtimme och hade familjetid tillsammans i spelets värld. Det som tog tid var att dubbel och trippelkolla alla svar, man vill ju inte vara den som räknade fel.

Å andra sidan hade säkert det gett klassen ett par sköna garv det med. ;)

Multiplikationsmusik 2

För ett tag sedan bloggade jag om multiplikationstabeller till musik. Multiplikationstabeller till musik.

Nu har vi testat det ett tag och jag måste säga att det fungerar oerhört bra. Barnen lär sig sångerna i ett nafs. Vi sjunger en sång om dagen och efter det är det hur lätt som helst för dem att koppla femmans sång till alla tal som involverar fem. 5*7, vilken är den sjunde siffran i femmans sång? Det bästa är att divisionen kommer på köpet.

För att göra nötningen mer underhållande så har jag börjat ta med tärningar till klassrummet. Slår jag en trea, en etta och en tvåa så blir det 312. Efter det följer additions- och subtraktionstärningen samt ett tal till. Barnen får lösa talet på en liten lapp och jämföra med kompis. Så håller jag arbetet med nötning vid liv så att inte allt glöms bort när man går vidare till nästa arbetsområde. Tärningarna gör talet mer spännande för barnen upplever jag åtminstone.

Tack kunskapshubben för låtarna. De sitter uppe som qr-koder i klassrummet och barnen kommer ofta och frågar om de får lyssna på sångerna när de har tid över. Efter att ha sjungit sången tre gånger tillsammans satte varje unge i gruppen sex multiplikationstal med 5* eller *5 rakt av. Wunderbar!

Programmeringsapp

En sak som jag brinner för är barn som behöver extra utmaningar. Jag var själv ett sådant barn och minns tillbaka på många skolår med tristess och enda utmaning att komma så långt som möjligt så fort som möjligt. Min första uppgift som utmanade tänkandet fick jag i årskurs nio.

Därför lider jag när jag själv hamnar i träsket av att undervisningen riktar sig mot medelkunskapen i klassrummet. Men ibland blir det ju så. Jag önskar att varje lektion var planerad mot varje enskild individs kunskapsnivå, men så är det inte alltid, det är bara att erkänna. Kunskapsnivån i ett enda klassrum kan vara så galet spridd att det knappt är greppbart. Ofta kan man få till något bra, men lika ofta går det inte så som man hade velat.

När jag fick se denna app hade jag vatten över huvudet och orkade inte ta tag i det där och då, men nu äntligen laddade jag ner den för att testa. Den är helt underbar!


Lightbot, en enkel programmeringsapp. Man ska styra en liten robot runt med hjälp av kommandon och tända lampor. För att nå målet måste man till exempel lägga in knapparna:
Rakt
Rakt
Rakt
Högersväng
Hopp
Hopp
Vänstersväng
Rakt
Tänd

Fungerar det inte så börjar problemsökningen.

Det här är en jättebra app för de barn som behöver extra utmaningar.  De älskade den. Det var problemlösning där de verkligen fick tänka till, samarbeta och diskutera för att komma vidare. De älskade appen, och jag älskade blicken de hade efter lektionen.

I morgon ska de få instruera resten av klassen och vägleda dem i appen. Problemlösning för alla och att öva kommunikativ förmåga för de som behöver extra utmaningar.

Demokrati, steg 2

Fortsättning på tidigare inlägg om demokrati. http://trevandeforsoket.blogspot.se/2014/09/demokrati.html

Elevernas egna partier blev klara. De fick hålla sitt anförande inför 80 barn, om vad de stod för och lovade. På rasten dukade treorna upp ett röstningsbås. Alla i f-3 fick komma in, titta på planscherna, minnas anförandet och begrunda. Man blev avprickad och fick en röstningssedel där man skrev namnet på partiet eller ritade med färgpenna i samma färg som affischen.

Alla kom och röstade, lärare, rastvakter, rektor, vaktmästare, mellanstadielärare etc. Alla ville vara med!

På treornas mattelektion fick de komma med förslag på system för att räkna röster. De bestämde sig för att dela ut rösterna och räkna ihop bordsvis. Siffrorna adderade vi och vinnande parti var Djurpartiet, de lila. De stod för djuren och emot mobbing. Man ska få vara som man vill, var deras slogan.

Vi räknade hur många som röstat sammanlagt, vad var femtio procent av det? De insåg att de måste få 18 röster till för att hamna i majoritet. Alltså behövdes blockpolitik. Efter en diskussion insåg de att det gröna och röda partiet stod för samma värderingar och kom med ett erbjudande om samarbete.

De tre partierna bildade regering och fick en lektion på sig att utse en statsminister och några olika ministerposter. Efter det kom deras uppdrag, att ordna en aktivitet till sista passet på tisdagen. Finansministerns ansvar var att se till att det inte blev dyrt. Miljöministern ansvarade för möblering. Utrikesministern ansvarade för kontakten med de andra klasserna etc.

Och idag fick vi uppleva resultatet, en talangjakt. Min son, som går i trean, var helt lyrisk över detta arbetssätt. Han blev miljöminister och kan berätta mer om hur ett val går till nu, än jag kunde i högstadiet... :)

Barn är helt fantastiska.

Nu avslutar vi valtemat och går in på det stora temat om en vecka som vi kommer att hålla på med fram till jul. Spännande!

Kunskapskrav i slutet av åk 9

De senaste dagarna har vi fått se larmrapporter om att 13,1% av eleverna i åk 9 inte går ut med fullständiga betyg och därmed inte kan komma in på gymnasiet. Katastrof tycker alla, måste åtgärdas tycker de flesta. Men hur vägen dit ska se ut, det är det som ser så vanskligt olika ut. Vissa tror på hot, piska, högre krav och kontroller (inga namn nämnda). Andra tror på mer stöttning, fler resurser och vissa kanske till och med vågar antyda att kraven för att gå ut med godkända betyg har blivit väldigt mycket högre i och med den nya läroplanen.

Jag lägger ingen värdering i något av detta utan redovisar bara enkelt och rakt vilka som är de lägsta kunskapskraven för eleverna som går ut åk 9 nuförtiden. Detta är alltså kravet för betyg E, det lägsta godkända betyget.
(varför har jag ett minne av att på min högstadietid fick man godkänt bara genom att låta bli att skolka?)

Läs så långt du orkar eller fokusera på ett ämne som intresserar dig och dra dina egna slutsatser. De är säkert olika från person till person vad man kommer fram till. Jag för min del kommer fram till att jag gått nio år i grundskola, tre i gymnasieskola och 8,5 år i högskola, och jag skulle inte klara alla dessa krav.

Svenska:

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsakfungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föraenkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samti huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkeltämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föraenkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Matematik: 

Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsakfungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med vissanpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring medtillfredsställande resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.

Engelska: 

Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevansanvända det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt,begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Bild: 

Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvisgenomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.

Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt med viss användning av ämnesspecifika begrepp.

Biologi:

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enklatexter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med vissanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Fysik: 

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enklatexter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar dåenkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel ochbeskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Geografi:

Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.

Hem och konsumentkunskap:

Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föraenkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Historia:

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss delunderbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss delunderbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föraenkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Idrott och hälsa:

Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.

Kemi:

Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enklatexter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar dåenkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Musik:

Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med viss säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med viss tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt. Eleven anpassar i viss mån sin stämma till helheten genom att lyssna och till viss deluppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär. Eleven kan då bidra till att bearbeta och tolka musiken till ett musikalisktuttryck.

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken i någon mån samspelar.

Eleven kan även ge enkla omdömen om eget och andras musicerande och bidra med förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra enkla ochtill viss del underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med viss säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.

Religion:

Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Samhällskunskap:

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enklasamband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsakfungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Slöjd:

Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidratill att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan elevenpröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.

Teknik:

Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss delunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.

Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.