I veckan hade jag planerat en lektion i trean efter att vi arbetat mycket med skriftliga räknemetoder och talsorter. Jag var lite orolig för jag visste att lektionen krävde mycket i samarbetsförmåga och jag var osäker på om klassen skulle fixa det, även om jag hade höga förväntningar. Men jag bestämde mig för att testa.
Alltså ... jag gick in i klassrummet. Skrev instruktioner på tavlan.
* Lös problemet
* Räkna ut summan
Krav: Se till att alla har en uppgift.
Efter det hällde jag ut en halvfull plastpåse med låtsaspengar på mattan. Det var en redig hög. Eleverna stod helt ställda innan de började kommunicera. Tre tog ledningen och sa "Vi måste möblera om!" De flyttade runt borden i klassrummet och skapade ett stort bord där alla fick plats runtom. Så började kacklandet. De insåg omedelbart att det inte höll att prata i munnen på varandra. "Vi måste ha en ledare!"
Två förslag ropades ut och eleverna röstade fram. Ledaren tog kommando och delade ut ordet. De kom med förslag om hur de bäst kunde lösa problemet och två huvudförslag togs fram. Röstning skedde och efter det började de räkna. Alla satt verkligen och räknade, delade upp tusenlappar i en hög, hundralappar i en annan. Räknade ihop med skriftliga räknemetoder. När två grupper var klara adderade de sina summor och så vidare. Hela lektionen gick åt och med 35 sekunder till godo levererade gruppen ett svar. Jag var så rörd så jag var tårögd över samarbetet de visade upp.
Magiskt var det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar