måndag 30 juni 2014

Minecraft

En app jag använder emellanåt i undervisningen är Minecraft. På vår skola arbetar vi med tema och vi har bland annat byggt upp små samhällen, både en nutida stad och en forntidsby med hjälp av Minecraft. Men fokus i denna blogg ligger kanske ändå på mina ämnen, matematik och No.

Hur kan man då använda Minecraft i matematiken? Eller den första frågan kanske ska vara varför man vill använda Minecraft? På det skulle jag svara att den första orsaken för min del är motivationen. Jag har aldrig sett en elev ta tag i en uppgift på en stencil med samma glans i ögonen som om de får samma uppgift i Mincraft, speciellt svårmotiverade elever blir lättmotiverade med detta verktyg.

Jämfört med vanliga matteappar har Minecraft både fördelar och nackdelar. Om jag börjar med nackdelen så är det lätt att vissa elever svävar iväg i något helt annat än uppgiften, något som inte är lärande på samma sätt, men egentligen är skillnaden obefintlig, man ska ha koll på vad eleverna arbetar med och att de arbetar oavsett vilket verktyg de använder.

Fördelarna med Minecraft är många. Huvudsakligen att det är så pass fritt. För den som inte vet vad Minecraft är så är en kort beskrivning att det är som ett byggspel. Man kommer in på en värld som är uppbyggd av kuber. Gräskuber, iskuber, stenkuber, jordkuber etc. Man kan hugga bort kuber, och lägga dit nya. Man kan göra utgrävningar, bygga hus, bygga vad sjutton som helst egentligen. Bara fantasin sätter gränser. Elevernas fantasi är oändlig, så bara de får en tydlig och genomtänkt uppgift (som enligt mig också ska vara tidseffektiv) så kan de åstadkomma mirakel.

Pedagogen tjänar på att vara bekant med programmet för att kunna utnyttja sin egen fantasi och se möjligheterna.

Några större isolerade matematikprojekt har jag inte jobbat med i Minecraft, däremot flera småuppgifter. De större projekten har mer hållits till svenska, So och No.

Det som är att föredra är helt klart att eleverna sköter byggandet. Att jag som pedagog gör ett jätteprojekt och låter eleverna komma in och lösa problem kan ju vara kul, någon gång, men att låta eleverna skapa uppgifter till varandra är, enligt mig, helt klart både mer utvecklande och tidseffektivt. Däremot kan man göra exempeluppgifter till att börja med och sedan låta eleverna bygga vidare!

Några exempel på vad man kan göra. Det blev lite fattigt med bilder, problem med uppladdningen, jag fyller på allteftersom jag får det att fungera.

Problemlösning och volym. "Hur många kuber har använts till detta bygge?" Det finns två korrekta svar här, eftersom man i Minecraft kan bygga med block hängande i luften. Så länge som man startar en diskussion och låter eleverna argumentera och diskutera sina lösningar så kommer man långt. Se även fördelen med att kunna väva in fysik och tyngdlag. Ett sånt här bygge tar ungefär en minut att bygga. Eleverna kan bygga egna och utmana varandra.


Du kan bygga en kub och ett rätblock. Vad är likheterna, vad är skillnaderna? (Geometri). Låt eleverna diskutera och vänja sig vid de korrekta begreppen. De kan bygga egna geometrisk figurer, vilka går att bygga, vilka går inte. Varför? Varför kan man inte bygga ett klot i Minecraft?



Vid ett tillfälle fick eleverna intervjua varandra. De fick skapa en fråga med fem svarsalternativ, till exempel "vilket är ditt favoritdjur av dessa fem". Efter det fick de redovisa intervjuerna med hjälp av stapeldiagram gjorda i Minecraft.




Efter att vi arbetat med längd byggde jag en liten tipsrunda i Minecraft. Man kan nämligen skriva små skyltar med korta texter. En typisk uppgift där jag lade ner mer tid på att bygga världen än vad det tog för eleverna att lösa den, men som inspiration för deras egna byggen var den uppgiften jättebra. De skapade egna tipsrundor till varandra där jag bestämde temat. Elever som behövde träna extra på multiplikation fick skapa multiplikationsbanor etc.



På tal om multiplikation så är Minecraft ett bra sätt att visualisera multiplikationstalen. 3*5 är självklart tre grupperingar med fem kuber i varje etc.

Jag byggde en liten vägg av tjugo kuber varav fem var vita. "Hur stor del av väggen är vit?" De kan bygga egna bråkväggar, visa vad en tredjedel är.

Om en kub är en meter lång, hur stor omkrets har då detta hus? Bygg ett hus som har omkretsen 20 meter. 

Som sagt, det finns mycket matnyttigt i denna app. Fantasin sätter gränserna. Och det bästa av allt är att jag kan ge eleverna vilken uppgift som helst i Minecraft, de tycker att allt är kul.

söndag 29 juni 2014

Multiplikationstabeller till musik

Av någon orsak kommer vissa barn till skolan och har som enda och stora mål i matematiken att lära sig multiplikationstabellerna. För andra är tragglandet en svår och besvärlig process. Behöver det göras? Är det viktigt att kunna multiplikationstabellerna när i stort sett varje människa har en miniräknare tillgänglig i fickan?

Att ha memorerat multiplikationstabellerna underlättar åtminstone räknandet högre upp i åldrarna, så att arbetsminnet till exempel kan vara sysselsatt med problemlösningen istället för att fokusera på multiplikationen.

Således är tragglandet nödvändigt. Men knappast kul. Måste allt i skolan vara kul då? Kul blir det väl när man väl lärt sig? Visst, jag håller med om det. Å andra sidan kan man ju försöka göra det så roligt som möjligt på vägen. :)

Varför inte börja med multiplikationstabeller i musikform?

http://www.kunskapshubben.se/matematik/matematik-musik

Lpp matematik åk 1

Ett exempel på en annan lpp som jag gjort i moovly. Den hänger ihop med algebramodulen som jag haft under våren då jag gått Matematiklyftet.

Lpp matematik åk 1

Appar

Det är lätt att bli hemmablind. Och när man som jag arbetar på en teknikskola där alla använder modern teknik dagligen i undervisningen så är det lätt att tro att man inte kan så mycket som man faktiskt kan. På SETT-mässan i maj såg jag ett enormt intresse för en föreläsning där matematikappar presenterades. Då funderar jag om inte det kan bli en del av min blogg, att tipsa om appar jag använder i undervisningen?

(Ja, man får faktiskt börja meningar med och i vissa specifika fall, bara man inte gör det för ofta. Källa: http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26020;objekttyp=lan)

Det finns en app för allt. Det viktiga är bara att man inte låter apparna "barnvakta". Valet av app/appar ska vara genomtänkt och man ska som pedagog vara närvarande för att plocka upp diskussioner som uppstår. Att sedan knyta ihop arbetet är viktigt. Om pedagogen visar att arbetet är oviktigt, hur ska det bli viktigt för eleverna?

En app jag använder mycket i tidiga åldrar är Tiokompisar. Eleverna använder det som sällskapsspel, de övar samarbete och turtagning samtidigt som de automatiserar tiokompisarna vilket underlättar huvudräkningen samt de tiotalsövergångar som komma skall. Upp till fyra barn kan spela samtidigt. När tjuvkatten kommer fram kan känslor uppstå, vems bricka ska man stjäla?




lördag 28 juni 2014

Kan du förbättra?

En sak som var svår i början var hur stora krav man skulle ställa. Är det okej att inte tycka att eleven gjort sitt bästa? Är det okej att kräva mer? Är det bortom okej, är det till och med min skyldighet att kräva mer? Dessa frågor har jag brottats med otaliga gånger, men efter att ha sett denna video känns det lite lättare. Jag tittade på den tillsammans med mina elever och efter det började de kräva mer av sig själva och vi kunde prata om deras arbeten i förhållande till filmen. "Hur kan du förbättra" ledde till eftertanke och slutsats istället för en djup suck och "åååååh!".

Det är fortfarande inte lätt. Men det blir lättare. Filmen är några minuter lång och det är en evighet i en digital värld, men det är värt tiden.

Justins butterfly
Lpp på ett nytt sätt

En av de saker jag hittat min egen väg i är hur jag gör min lpp. Jag kände mig inte hemma i den akademiska stentorra mallen som var tung att läsa till och med när man jobbar som pedagog. Jag försökte skriva om på olika sätt, men såg sedan en kille som gjort sin lpp i ett webbaserat program som heter moovly. Jag fascinerades direkt, apade efter och här kommer resultatet. En lpp om vårt tema Huginhös uppfinner där vi arbetade med forntiden och teknik.

Lpp tema Huginhös
Att börja som lärare


För exakt tre år sedan föddes ett nytt jag. Efter några år i en annan bransch hade jag bestämt mig för att byta karriär, skola om mig till lärare och där stod jag nu. Utbildad, färsk, med ett examensbevis i handen. Det kändes stort. Det var stort, som att ta studenten igen och ha världen framför sina fötter.

Jag fick komma på intervju på två arbetsplatser och hade ynnesten att bli erbjuden jobb på båda skolorna. Båda tjänsterna lockade mig, men till slut valde jag med hjärtat och hamnade på en friskola, Freinetskolan Hugin i Norrtälje. På lärarutbildningen fick vi läsa om olika pedagogiska inriktningar och jag tilltalades stort av två pedagogiker, Howard Sterns tankar kring olika intelligenser samt Freinetpedagogik.

Ett kontrakt senare kunde jag titulera mig freinetpedagog, och där fick jag lite panik! Hur gjorde man? Hur var man en freinetpedagog? En kär kollega sa att det handlar om sunt förnuft, det gav mig ännu mer panik! Ett bra föhållningssätt till barnen, men hur visste jag att mitt förhållningssätt var bra!? Det trevande försöket, men hur? Tema, men hur? Lgr 11, Jan Björklund, läroplanen, nationella prov, sokratiska samtal, IKT-skola, appar, Ipads, matsalen, kunskapskrav, big 5, eget ansvar, klassråd, åtgärdsprogram, incidentrapporter, föräldrar, skrubbsår, akuten, utomhuspedagogik, målgrupper, centrala innehåll, skolgården, rastvakt och uppå allt det lektioner dessutom!

Tre år tog det att landa och mina kollegor och chefer har haft änglars tålamod hela vägen med mina tevande försök att hitta min lärarroll. Jag fortsätter att treva mig fram men tänker dela med mig av mitt arbete på vägen. Ibland kanske jag skriver flera gånger om dagen om andan faller på, ibland kanske inget på en vecka eller två. Men jag trevar mig fram i skolans värld, vill du gå vilse med mig och komma ut på andra sidan, kanske lite klokare, eller måhända ännu mer förvirrad? Välkommen!